Sjukskriven
Jag har njurbäckeninflammation en smärtsam historia om ni frågar mig.
Nästan så att jag hellre hade fött barn....genom röven.
Nu känns det bättre, jag har inte ont och är grymt uttråkad, är sjukskriven och ska vila och ta det lugnt. Känns trist efterom jag missar tid på min arbetspraktik. Men man ska lyssna på doktorn och varva ner när han säger så.
Jag känner mig praktiskt taget frisk men har inte kommit gång med ätandet än, jag ska jobba på det nu och ta mig en promenad så man kommer igång med vanliga rutiner.
Hej hopp!
Nästan så att jag hellre hade fött barn....genom röven.
Nu känns det bättre, jag har inte ont och är grymt uttråkad, är sjukskriven och ska vila och ta det lugnt. Känns trist efterom jag missar tid på min arbetspraktik. Men man ska lyssna på doktorn och varva ner när han säger så.
Jag känner mig praktiskt taget frisk men har inte kommit gång med ätandet än, jag ska jobba på det nu och ta mig en promenad så man kommer igång med vanliga rutiner.
Hej hopp!
Sjuk
Jag blir sällan sjuk. Det är sant, jag brukar inte heller vara lite små sjuk sådär som många är. Som hostar och är förkylda i en längre tid. Utan när jag blir sjuk då blir jag SJUK.
Min kropp är lite speciell på det sättet, jag ska alltid vara värst och de tär inget jag strävar efter. Hey varför nöja sig med en enkel förkylning när man kan ha bihåleinflammation? Varför inte tappa rösten helt när du får ont i halsen? Eller varför inte få infektion i njurarna när du endå är igång, de tär mycket tuffare eller hur?
BAH!
Jag tycker lite synd om mig faktiskt. Har legat däckad som en klubbad säl sedan i fredags med 39 graders feber, ingen röst och as ont i njurarna. Ögonen rinner och jag kan inte äta för det gör för ont.
Idag har jag knarkar iprem, så jag mår lite bättre för studen. Har redan sjukskrivit mig från min arbetspraktik, känns tråkigt att behöva göra det men hey...vad ska jag göra? Skla jag komma och msitta ner alla och gå runt och svimma på jobbet? nej det är inte optimalt.
Jag har världens bästa föräldrar som ställer upp till 100 % på mig. Dom kom och hämta lilla tösen i lördags och har fixat så jag kan få vara hemma och ta hand om mig själv utan att behöva oror mig för något annat. Dom har handlat ett lager med nässdukar (extra mjuka lambi) nyponsoppa, clementiner, halstabletter, godis, och färdigmat. Allt man vill ha och kan tänkas behöva när man ligger däckad. Så skönt att trots jag är singel så får jag hem allt sådant. Sånt en pojkvän annars skulle göra för en....
Gaaaah nu börjar feber komma igen, bästa att gå och lägga sig igen. *snörvel*
Min kropp är lite speciell på det sättet, jag ska alltid vara värst och de tär inget jag strävar efter. Hey varför nöja sig med en enkel förkylning när man kan ha bihåleinflammation? Varför inte tappa rösten helt när du får ont i halsen? Eller varför inte få infektion i njurarna när du endå är igång, de tär mycket tuffare eller hur?
BAH!
Jag tycker lite synd om mig faktiskt. Har legat däckad som en klubbad säl sedan i fredags med 39 graders feber, ingen röst och as ont i njurarna. Ögonen rinner och jag kan inte äta för det gör för ont.
Idag har jag knarkar iprem, så jag mår lite bättre för studen. Har redan sjukskrivit mig från min arbetspraktik, känns tråkigt att behöva göra det men hey...vad ska jag göra? Skla jag komma och msitta ner alla och gå runt och svimma på jobbet? nej det är inte optimalt.
Jag har världens bästa föräldrar som ställer upp till 100 % på mig. Dom kom och hämta lilla tösen i lördags och har fixat så jag kan få vara hemma och ta hand om mig själv utan att behöva oror mig för något annat. Dom har handlat ett lager med nässdukar (extra mjuka lambi) nyponsoppa, clementiner, halstabletter, godis, och färdigmat. Allt man vill ha och kan tänkas behöva när man ligger däckad. Så skönt att trots jag är singel så får jag hem allt sådant. Sånt en pojkvän annars skulle göra för en....
Gaaaah nu börjar feber komma igen, bästa att gå och lägga sig igen. *snörvel*
Handling och konsekvenser
Står det i min panna att det är okej att behandla mig som skit?
Har jag missat något? Sedan när fick människor trampa på mig och behandla mig på dom mest konstiga sätt. Strunta totalt i mitt existerande och dissa mig totalt och sedan tro att allt ska vara okej.
Jag är besviken, ledsen, arg. Allt samtidigt och i en härlig mix.
Jag klär inte i att vara arg, jag lixom rynkar pappan och biter ihop mina tänder så mina läppar blir till ett litet rakt streck. Det värsta är nog att jag knappt inte har några läppar sedan innan så det ser ännu värre ut en innan. Så pga att jag gör det så ser jag inte snygg ut då heller, så plötsligt får jag dessutom allt jag innan räknade upp en bad everyting day! Ni hörde rätt.. alså inte BARA en bad hair day... utan ALLT.
Vad gör man då för att ta bort sånna här människor i mitt liv? Sluta att tillåta dom behandla mig som skit förståss. Inte ge dom den makten. Helt enkelt säga Nej. Vad smart jag är när jag tänker efter, det är ju bara att säga Nej.
Sååååååå, varför gör jag inte det? Är jag rädd för att bli själv? Klarar jag mig inte utan min plågoande? Behöver jag kicken, få känna drama, vill jag bli arg?
Svaret blir ju alltid nej och jag har en drös med goa vänner som ställer upp för mig vått och torrt.
Fia, Jenny, Ämma, Michis, Jasmina, Mina bröder, Mina föräldrar, Petri, Rogger mm.
Ni vet sånna nära vänner som alltid finns där och man jämt kan ringa och snacka om allt.
Älskar er allihopa!
Vad vill jag med det här blogginlägget?
Prata av mig tror jag. Jag tror inte ni är med alls på vad jag snackar om men det tar vi en annan gång.
Har jag missat något? Sedan när fick människor trampa på mig och behandla mig på dom mest konstiga sätt. Strunta totalt i mitt existerande och dissa mig totalt och sedan tro att allt ska vara okej.
Jag är besviken, ledsen, arg. Allt samtidigt och i en härlig mix.
Jag klär inte i att vara arg, jag lixom rynkar pappan och biter ihop mina tänder så mina läppar blir till ett litet rakt streck. Det värsta är nog att jag knappt inte har några läppar sedan innan så det ser ännu värre ut en innan. Så pga att jag gör det så ser jag inte snygg ut då heller, så plötsligt får jag dessutom allt jag innan räknade upp en bad everyting day! Ni hörde rätt.. alså inte BARA en bad hair day... utan ALLT.
Vad gör man då för att ta bort sånna här människor i mitt liv? Sluta att tillåta dom behandla mig som skit förståss. Inte ge dom den makten. Helt enkelt säga Nej. Vad smart jag är när jag tänker efter, det är ju bara att säga Nej.
Sååååååå, varför gör jag inte det? Är jag rädd för att bli själv? Klarar jag mig inte utan min plågoande? Behöver jag kicken, få känna drama, vill jag bli arg?
Svaret blir ju alltid nej och jag har en drös med goa vänner som ställer upp för mig vått och torrt.
Fia, Jenny, Ämma, Michis, Jasmina, Mina bröder, Mina föräldrar, Petri, Rogger mm.
Ni vet sånna nära vänner som alltid finns där och man jämt kan ringa och snacka om allt.
Älskar er allihopa!
Vad vill jag med det här blogginlägget?
Prata av mig tror jag. Jag tror inte ni är med alls på vad jag snackar om men det tar vi en annan gång.
